för ett årsedan,begravdes min pappa.

Minns det som i går...bara jag tänker på det får jag den där konstiga & ovärklighets kännslan.
Kommer i håg att jag tyckte det var så jobbigt med alla blommor.....varför ska man hedra någon med blommor när den dör,Ska man inte få den uppskattningen när man lever??  
 Men nu i efter hand kan jag se hur fint det verkligen var,ett vackert avsked.........
Alla släktingar & vänner som var där....en del som man inte sett på väldigt lång tid....
Det var en riktig jobbig dag,som jag alltid kommer bära med mig :-(
Dessutom bar vi ju på choken efter olliver som föddes dagen före,något så obegripligt,ett barn som inte ens hinner börja sitt liv......